Cecilia Rydestrand

Måste ju skriva om det senaste dygnet som har varit fyllt med oro! Handlar om våran lillmisse, som oftast bara är ute på förmiddagarna.

Släppte ut honom igårmorse vid 7-tiden, som vanligt typ. Sen brukar han vanligtvis, vilja komma in en sväng på lunchen för att sen gå ut igen, och komma in på eftermiddagen. Men ingen misse syntes till, inget mer med det. Men klockan blev 9, 10, 11 tills jag gick ut för en sista gång locka på honom. Så hör jag att han mjauar någonstans. Instängd i grannens bod? tänkte jag. Så gick närmare, tog med mig Sacke. Men han var nånstans inne i skogen bakom grannen. Han jamade o jamade, stackarn! Vi hittade honom tillslut, ca 10m upp i en gles gran! Han vågade inte klättra ner, och vi kunde inte klättra upp. Vi stod och lockade på honom, allt för att få honom att komma ner, men icke! Vi fick helt enkelt gå hem o lägga oss, o vänta tills morgonen, hoppas på att missen skulle ta mod till sig att klättra ner. men ingen misse på morgonen heller, han satt kvar på samma ställa o vägrade komma ner :/  vi fick då ringa till brandchefen för att låna en brandstege, men insåg att vi aldrig skulle klara det själva. Så ringde pappa som kom ner med anders också, och pappa klättrar upp på stegen och tar katten, placerar den lite längre ner, det den sen trillar ner ifrån, och när han landar kutar därifrån, till en gammal byggnad. Där han har funnits ända tills i eftermiddag, då jag gick och lockade på han o han kom fram, MISSEN MIN!

Kan tyckas låta lite fjantigt, att gå o oroa sig, men jag är sån! Ni skulle sett vad jag bölade när jag fick inse att vi inte kunde få ner honom, utan att han skulle få sitta där själv, i kylan och uppe i granen alldeles själv, HELA natten :( . När vi gick därifrån jamade han, han trodde säkert att vi bara skulle skita i honom! usch o fy! Men nu ligger han så fint på sin filt o sover, måste vart jobbigt att sitta o jama, o spänna sig för att inte kunna ramla ner! han satt ju säkert där ca 1 dygn stackarn!